TILLGÄNGLIGHETSGRANSKNING AV HEMSIDAN

Det beror på vad ni säljer och till vem. Sedan den 28 juni 2025 gäller lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, som genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv (2019/882) i Sverige. Lagen träffar vissa tjänster som riktar sig till konsumenter – bland annat e-handel, banktjänster, e-böcker och persontransporter – och tillsynen sköts av bland andra Post- och telestyrelsen (PTS).

Mikroföretag som tillhandahåller tjänster är undantagna. Med mikroföretag menas färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst två miljoner euro. Ett B2B-bolag utan försäljning till konsumenter omfattas i regel inte av den här lagen. Offentliga aktörer – och privata aktörer som med offentliga medel driver skola, vård eller omsorg – styrs i stället av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, med andra krav och annan tillsyn. Levererar ni till offentlig sektor möter ni kraven i upphandlingen.

Vi ger en vägledning om ni sannolikt omfattas, inte ett juridiskt utlåtande – är ni osäkra rekommenderar vi att stämma av med PTS. Allt fler kunder, upphandlare och användare ställer dessutom kraven oavsett vad lagen säger. En hemsida som inte går att använda med tangentbord tappar besökare oavsett om någon myndighet bryr sig.

Om ni erbjuder tjänster till konsumenter som omfattas av tillgänglighetslagen – till exempel e-handel eller banktjänster – och inte är ett mikroföretag, ja. Lagen nämner inte WCAG, men i praktiken används den europeiska standarden EN 301 549 för att visa att kraven uppfylls, och den bygger på WCAG nivå AA. Vi granskar mot WCAG 2.2 AA – den senaste versionen, som bygger vidare på 2.1. Renodlade B2B-bolag omfattas i regel inte av lagen, men kunder och upphandlare ställer ofta kraven ändå. Är ni osäkra rekommenderar vi att stämma av med PTS, som är tillsynsmyndighet.

Tillgänglighetslagen gäller tjänsten som helhet, och en mobilapp som används för att tillhandahålla tjänsten omfattas därför på samma sätt som hemsidan. Dokument som är en del av tjänsten – som avtal, fakturor eller produktinformation i PDF – bör i praktiken också vara tillgängliga, eftersom en otillgänglig PDF hindrar användaren lika mycket som en otillgänglig sida. Vi granskar appar och dokument på förfrågan.

En tillgänglighetsredogörelse är en sida på hemsidan som beskriver hur väl den uppfyller tillgänglighetskraven, vilka kända brister som finns, när de planeras åtgärdas och hur användare kan rapportera problem. Offentliga aktörer är skyldiga att ha en. Företag som omfattas av tillgänglighetslagen ska informera om hur tjänsten uppfyller kraven, och en redogörelse är ett tydligt sätt att göra det. Vi tar fram underlaget utifrån granskningen.

Granskningen görs mot WCAG 2.2 nivå AA – den senaste versionen av riktlinjerna. Automatiska verktyg hittar bara det maskinellt mätbara – saknade alt-texter, kontrastvärden, felaktig HTML. Resten kräver att en människa använder hemsidan som en användare med funktionsnedsättning gör:

• Tangentbord och fokus – går menyer, knappar, dialogrutor och formulär att nå utan mus, och syns det var man är?
• Kontrast – text, knappar, ikoner och fältgränser mot bakgrund, även när muspekaren hålls över och mörkt läge.
• Alt-text och struktur – beskrivande alt-texter, rubrikhierarki, landmärken och länktexter som betyder något utanför sitt sammanhang.
• Formulär – etiketter, felmeddelanden i text (inte bara röd färg) och möjlighet att rätta.
• Skärmläsare – genomgång med VoiceOver och NVDA av flödena hitta, förstå, köpa eller kontakta.
• Rörelse – går animationer att pausa, och respekteras systeminställningen för reducerad rörelse?

Varje brist i rapporten är kopplad till ett WCAG-kriterium, plats, allvarlighetsgrad och föreslagen åtgärd. Vi rekommenderar att granska de sidmallar och flöden som bär affären – startsida, produktsidor, formulär och kassa – snarare än varje undersida.

De flesta brister uppstår när en design godkänns på en stor skärm med mus och ingen testar något annat sätt att använda den. Fyra mönster återkommer oavsett bransch och plattform:

• Bilder utan alt-text – vanligt även på nya hemsidor, och det enklaste att rätta.
• För låg kontrast – ljusgrå brödtext, vit text på ljusa fotografier och knappar i varumärkesfärger som aldrig mätts.
• Menyer som inte fungerar med tangentbord – särskilt megamenyer och mobilmenyer som bara öppnas när muspekaren förs över eller vid pekning.
• Borttagen fokusmarkering (outline: none) – tangentbordsanvändare ser inte var de är.

Nästan allt går att åtgärda i befintlig design och befintligt innehåll. Menyer och formulär kan kräva att komponenten byggs om – sällan hela hemsidan.

Fem minuter räcker för att se om hemsidan har grundläggande problem – och om en fullständig granskning är motiverad.

• Lägg bort musen och tryck Tab genom startsidan. Syns det var ni är? Går menyn att öppna? Fastnar ni någonstans?
• Zooma till 200 procent i webbläsaren. Försvinner innehåll, eller överlappar element?
• Öppna kontaktformuläret, lämna fälten tomma och skicka. Förstår ni vad som blev fel utan att se färgen?
• Ta fram en Lighthouse-rapport i Chrome och läs tillgänglighetsavsnittet. Den hittar det maskinellt mätbara, inte resten.
• Slå på skärmläsaren i telefonen (VoiceOver på iPhone, TalkBack på Android) och försök hitta ert telefonnummer.

Klarar hemsidan inte de här momenten finns det fler brister under ytan. Klarar den dem är det ändå bara en början – WCAG 2.2 AA omfattar betydligt fler kriterier än ett snabbtest når.

Mycket av det som gör en hemsida tillgänglig gör den också läsbar för sökmotorer och AI-assistenter: rubrikhierarkin, alt-texterna, länktexterna och den semantiska HTML:en. Vi lovar inte att bättre tillgänglighet i sig höjer rankningen. Men teknisk SEO och tillgänglighet är i praktiken två granskningar av samma grund – gör ni den ena finns det goda skäl att göra den andra samtidigt.

Det beror på omfattningen. En hemsida med ett tiotal sidmallar och ett kontaktformulär tar i regel någon eller några veckor från start till färdig rapport, eftersom den manuella genomgången med tangentbord och skärmläsare tar tid. En e-handel med kassa och kontosidor tar längre. Vi ger en tidsplan tillsammans med offerten.

En rapport som blir liggande gör ingen hemsida mer tillgänglig. Därför är det samma team som granskar och åtgärdar, direkt i er plattform – Webflow eller en kodad hemsida med headless CMS. Vi åtgärdar i prioritetsordning – det som blockerar först, det kosmetiska sist – och gärna i designsystemet eller komponentbiblioteket, så att alla sidor ärver förbättringen, även de som byggs senare.

Är bristerna så omfattande att en ombyggnad är rimligare säger vi det och ger ett underlag som går att jämföra. Granskningen kombineras ofta med en genomgång av användarupplevelsen i stort – hur en sådan går till beskriver vi i guiden om hur en UX-audit går till. När åtgärderna är på plats tar vi fram underlaget till er tillgänglighetsredogörelse. Nya sidor och funktioner kan följas upp per insats eller inom ett förvaltningsavtal, om ni vill.

Sällan. De vanligaste bristerna – kontrast, alt-text, formuläretiketter, fokusstilar och rubrikstruktur – åtgärdas i befintlig design och befintligt innehåll. Menyer och formulär kan behöva byggas om som komponenter. Först när grundstrukturen är fel, till exempel en hemsida byggd helt på bilder eller en plattform utan kontroll över HTML:en, är en ombyggnad rimligare. Granskningen visar vilket.

Granskningen offereras till fast pris efter ett kostnadsfritt samtal, utifrån hur många sidmallar och flöden som ska granskas och hur komplexa de är. Ni vet kostnaden innan arbetet startar. Åtgärderna prissätts per insats utifrån åtgärdslistan, eller görs inom ett förvaltningsavtal om ni har ett – utan bindningstid.